Minggu, 14 Mei 2017

Maneira Kria Rasik Aplikasi Anti Virus Uza Windows NotePad


Written By Borzhes Oqui on Sunday, 14 May 2017 | 09.06






Hy belun diak ka lae ! ho esperanca forte admin fiar katak ita hotu nia kondisaun diak, iha tutorial refere ne'e admin esplika kona ba'a oinsa ita bele halo anti virus simples uza maneira Notepad, hodi kontrola ita nia PC/komputador atu nune'e ita bele hatene diakliutan Saude pc/komputador.

Ita plin plan tun sae buka software hodi kontrola ita nia PC/komputador  diakliu ita uza skil rasik hodi halo aplikasi virus, kontrola ita nia pc/komputador, ba'a kolega sira ne'ebe hakarak aprende hare tuir ezemplu nebe'e hau admin kreativu ona , atu halo tuir tutorial refere ne'e tenki halo ho'o laran labele asa-asal deit !

Premeiru ita hakat ba'a iha menu Windows Start iha Run hakerek/ketik Notepad, wainhira menu notepad aktivu ona uluk dadaun hakerek nia (Mode), modus/tipe nia funsaun katak fo'o nia "ukuran", iha tutorial refere ne'e tuir buat nebe'e admin estuda hetan uza ukuran 60 Mode, nomos atu kontrola Speed "barisan" ita fo'o 15 Mode, hodi nune'e bele fo kontrola ba'a sistema operasaun komputador.

Segundu parte ita hakarak anti virus nebe ita kria rasik ne'e atu bele fo kontrola iha parte driver ida nebe'e, iha tutorial refere ne'e kontorla iha parte 
Driver F, Ba'a kolega sira komforme.

Hakerek/ketik huruf/kode hodi kria anti virus uza maneira Notepad tenki lao tuir estruktura, to'o ba'a ramata kolega prepara atu save keta halua hamos 
Hapus/delete "PAUSE", liu tia ida ne'e foin bele save hanesan ezemplu imagen nebe'e iha okos.


Copy kode iha okos paste ba'a iha Notepad, Ba'a kolega sira ne'ebe se'e sedauk hatene aplikasi Notepad iha area windows, kolega klik iha ALL PROGRAN depois ACCESSORIES, klik ihaNotepad depois paste kode iha okos ba'a iha notepad, naran anti virus tau tuir kolega sira nia hakarak  save/simpan iha DESKTOP komputador, save los ona  kolega Klik  2X iha aplikasi notepad nebe'e save/simpan desktop komputador, hein proseco lao saida mak akontece !

Ikus liu kolega aktivu browser ezemplu internet explore, klik iha browser internet explore a/ Mozzila Firefox, depois hein 10 detik ou 2 menit hanesan ne'e, kolega sira hare informasaun mosu iha browser ka'a lae ! se'e mosu  funsaun katak anti virus ne'ebe ita kria rasik iha duni funsional hodi bele kontrola komputador, no informasaun ne'ebe mosu iha menu browser fo'o hatene kona'a moras nebe'e mak ita nia pc/komputador infrenta.


Kopi kode anti virus 

Mode 60,15
color 0a
cls

"F:"

"del /q *.lnk"
"del /q *.exe"
"del /q *.inf"
"del /q *.ini"

RMDIR /s /q RECYCLER

RMDIR /s /q "System Volume Information"
RMDIR /s /q autorun.inf

Pause/
ikus atu save pause delete/hapus


Admin esplika to ba'a iha ne'e deit, agora fo tempu ba'a belun sira atu aprende, atu share tutorial refere ne'e keta halua tau fontes ba'a nain tutorial ne'e, nomos keta halua temi admin nia naran. Peace

Kolega sira  hakarak instal hau nia aplikasi halaman web blog versi android, iha imi nia HP bele download iha ne'e ! Link Download Tutorial komputador 

Kualidade No Frakeza AntiVirus Smadav

Kualidade No Frakeza AntiVirus Smadav

Kualidade AntiVirus Smadav.
AntiVirus Smadav nia funsaun katak, nia bele halo proteza ba'a virus lokal  ne'ebe mak deskanca ona iha ita nia PC/Komputador, Smadav bele kontrola no hamos virus hirak ne'ebe mak inkluiza iha ita nia PC, nomos markas bo'ot virus nian hanesan virus lokal, Smadav bele sobu no atende ba'a to remata.
Smadav nia diak  mak ne'e, nunka husu update, e no tempu nia husu update fasil e la han tempu, nomos smadav ladun okupasaun iha sistema pc, tamba nia kapasitasaun ladun a'as ida, ne'e hatudu katak smadav se'e la hatodan pc/komputador.
Nomos file sira ne'ebe mak Hiden ona liu-liu mak shorcut , smadav bele deteksi hetan lalais, dalan ba'a virus hirak ne'e mai husi Flashdiks tamba falsdiks sai hanesan fontes ida ne'ebe hodi halo "copy file", tan ne'e  mak virus mos sulin tuir flashdiks hodi sharing ba'a pc/komputador ida ba'a ida seluk lalais liu, iha internet tarde tamba sei wainhira iha ona koneksaun ba'a redi jaringan  mak virus foin bele desloka mai ita nia pc, Smadav gratiuta nomos iha lisensi, maibe komformi ba'a ita,  karik ita iha osamentu entaun ita bele hola deit "Original Smadav" maibe lisensi bajakan mos barak ne'e duni atu hola karik tenki iha komfirmasaun didiak.
Frakeza AntiVirus Smadav.
Smadav so mente atende deit ba'a virus lokal, maibe ba'a virus luar nia labele atende, ida ne'e mak frakeza Smadav nian, tamba laiha resource para bele kontrola virus ne'ebe mai husi luar, ne'e duni iha ita nia pc intalasaun ona Smadav,  keta fiar no lara metin ba'a smadav bele kontrola ita nia pc, maibe tenki iha mos halo  instalasaun aumenta  anti virus internasional hanesan, Avira, Avg, Avira no seluk tan, hodi bele ajuda no kontrola ita nia pc. (antivirus Smadav mai husi nasaun Indonezia mak halo, sai hanesan antivirus lokal).
Download Free AntiVirus Smadav 2013 Versi 9.5

AntiVurus kaspersky, hanesan antivirus internasional, tamba ne'e kaspersky bele mos kontrola ba'a virus Lokal & Luar,(Virus Trojan Malware, Auturon ne'ebe mak inkuiza ona iha sistema pc, ita hakarak ita nia pc kaman no mantein nafatin sistema pc metin nafatin, hodi nune'e virus labele sulin tama mai ita nia pc, ita tenki iha mos antivirus Luar hodi bele kontrola virus ne'ebe makas mai husi luar. virus hanesan hau temi iha leten, no sei iha seluk-seluk tan, Maibe ita labele katak kaspersky la iha gratiuta tenki sosa nia lesensi mak bele sai hanesan antivirus "Full Version", kapersky iha mos Trial ita bele download, nomos bele koko iha nia pc/komputador, hodi ita mos bele halo koleksi ba'a antivirus hirak ne'e, ida ne'ebe maka  iha kualidade diak no laiha kualidade.
Download AntiVirus Kapersky 3.0

Saida mak naran "Java Runtime" mai husi Oracle tamba Oracle mak halo, java nia funsaun hodi akumula ou kontrola sistema website,  tamba java sempre akompanha aplikasaun iha tempu ita aksecu ba'a web server, java hanesan programer ida ne'ebe mak kuaze iha mundu uza, funsaun halo dezain web site, programer Game, Accounting, no selu-seluk, tamba mak java mos sai hanesan fontes ida hodi akompanha programer ne'ebe mak sempre koneksaun ba'a internet, liu husi browser ezemplu hanesan Internet Explorer. 

Download Free Java RunTime 4.0

 
Cclenaer nia funsaun para kontrola no hamos file temporer iha sistema pc nian, e nomos hamos foer ne'ebe mak wainira ita koneksaun ba'a iha internet,  hodi nune'e bele fo kman ba'a pc, ezemplu
  • Internet Explorer
  • Firefox
  • Google Chrome
  • opera
  • Safari
  • Recycle Bin, Recent Documents, file temporer dan file Log.
  • Registry cleaner no Aplikasi.   Download Ccleaner 4.06


MANEIRA ATU HAMATE EMA SELUK NIA JARINGAN

Net Cut/Tesi Jaringan 

 

kolega sira hotu mundo agora buat hotu lao ho'o teknologia entaun oinsa ita atu cut jaringan hos spot/jaringan publik ita tenki presisa uluk sofware atu nune'e foin ita bele setting hodi cut jaringan, ba'a kolega sira nebe'e gosta uza jaringan full iha area public entaun imi nia maun alin hau posting toturial ida ne'e hodi hametin ita nia ilmu sai diak liutan maibe uluk dadaun ita perisisa download sofatware net cut ba'a kolega nebe'e iha interese e sedauk hatene net cut iha area nebe entaun kolega barak mak sei pailengo hela, ba'a bibi rusa sira nebe hakarak download software net-cut klik iha ne'e net_cut ..kolega sira download hotu instal depois instal remata kolega sr setting ketik CMD funsaun para hare kolega sira nia Ip address wainhira kolega hatene tia kolega sira nia ip address entaun los ona kolega sr bele cut jarinagn ema seluk nian wainhira atu cut jaringan ema seluk nian iha area jaringan publik entaun kolega tau  tanda sentang/tanda benar ba'a kolega sira nia ip address maibe tenki hare didiak, nia funsaun ita wainhira tau tanda sentang ba'a ita nia ip adress ne'e hatudu katak ita nia deit mak ita aktivo ema nian la aktivo entaun jaringan ne'e nakuno iha area ita nian dt ema seluk nia minin tanba ita taka hela sira nian nebe'e server la baca ip address sira nian ida...to'o ba'a iha ne'e deit agr kolega sira bele pratikun mesak wainhira tur iha jaringn publik, hau fiar katak kolega sr bele.....
Atu komprende diakliu tan kolega sira bele ba'a hare imazin nebe'e wainhira ita seting cut jaringan mak tuir mai ne'e.
wainhirs ita instal reamata otomatis program net cut mosu iha layar dikstop entaun ita klik para activo program depois ita setting hodi tesi jaringan ema seluk nian maibe kolega sira wainhira atu activo program net cut kolega sira hatene uluk kolega nia ip address mak fn bele hakat mai iha area ida ne'e...

                                               2














                                               3
                                              4

Maneira installasaun Windows 7


1. BIOS lai booting komputer ba  setting  DVD
2. Hatama DVD windows 7 ba CD ROOM
3. Hanehan kualker tobol bain hira boot from cd or dvd mos

4. No ita sei hare gambar ida hanesan iha kraik ne’e sei mosu
5. Hili kualker Language, time, currency, and location maibe language tetum seidauk ih nebe’e ita bo’ot bele hili language ida nebe’e ita bo’ot komprende klik Next
6. klik iha install now
7. Hein oitoan lai prosesu ida ne’e
8. Hili I accept the license terms Depois klik next
9. Tamba ita halo hela clean install Nebe’e hili deit custom (advanced) Atu driver nebe’e ita atu install windows 7 ba
10. HILI Driver C Depois Klik Next
11. Hein prosesu ida ne’e

12. NO Otomaticamente windows sei restart rasik deit
 13. Bain hira restart hotu sei mosu gambar ida hanesan kraik ne’e
14. Hein Prosesu Setting up the services iha minute balun deit
 15. prosesu instalasaun sei lao otomatikamente
16. hatama User name no Komputer name tuir ita bo’ot nia hakarak depois klik next
 17. karik presisa tau password entaun hakerek d8 dala 2 ka lapresisa ntwn lalika tau mos diak depois klik next
18. Hatama product key serial number windows 7 nebe iha depois klik next



















19 Hili level proteksaun seguransa husi Microsoft


20. Hadia oras tuir ita boot nia hakarak (untuk Indonesia +7 dari GMT) depois klik next
21. Parabens, ita bo’ot nia windows 7 pronto ona atu uj

Huff,, prosesu instalasaun windows 7 hotu ona, la presisa tan lori ba ema teknik para lakon tan osan heheheh…...Beik sa…!!!
semoga ida ne’e bele ajuda maluk sira, e karik la komprende bele koment iha krai ne’e hw pronto atu ajuda ita boot sira….. missss allllllllll posted by Apaililut07

MANEIRA ATU INSTAL WINDOWS 8


INSTAL WINDOWS 8

Tutorial Completo Atu instal Windows 8 no Mos Iha  imagem
Uluk nain-nain hamoris Komputado or leptop no hare booting..depende komputador belun sira nia kada ves tekan ESC, F1, F2 no seluk tan, wainhira tama ona ba booting entao hare tuir imagen iha okos Ne...
no uja DVD ka USB, Hili tuir Belun Sira Nebe uja..

Nota : Presica belun sira tengki hatene, vários BIOS Nia Button MENU La Hanesan.

Hotu orcida Mosu Imagen hanesan Iha okos Ne
Processo  instalação  Windows 8 atu começa, Hili linguagem nebe ita bot sira hatene, atu nune  instalação la dificil ba belun sira.
Agora klik iha INSTALL NOW, Atu começa instalação  Windows 8
Hein Processo  instalação Windows 8

Hatama Procut Key Nebe Ita Bot Sira iha ...
Klik Iha I accept the license terms para a próxima etapa, klik NEXT
Sei Belun Sira Hakrak Mengupgrade Windows 7 ba Windows 8, Belun Sira Bele Hili MENU Upgrade .
Sei Belu Sira Hakrak  instalação Windows 8, Belun sira bele Hili Menu Custom.
Hili Partisi nebe beln sira atu instalação Windows 8 ba, Klik NEXT
Wainhira Partisi Belun sira seidauk Setting entao klik iha DRIVE OPTIONS, no hili FORMAT Hotu mak klik iha NEXT.
Depois Ne Processo  instalação Windows 8 Lao Dadauk ona, hein Processo deit.
Hotu Processo  Instalação, Orcida haruka Belun Sira Atu Tau Naran Komputador no Hili Kor THEME, isi Hotu entao klik NEXT.
Depois Se Haruka Belun Sira Atu SETTING PC, Tuir sugestões Hau Hili CUSTOMIZE.
Hein 10 Menutu hanesan Ne Belun sira bele Hare ona windows 8.
No Agora Belun sira bele Acesso Ona WINDOWS 8...

NOTE : Hau espera katak ho maneira ida ne'e bele ajuda kolega sira hodi instal rasik komputador.
Di'ak liu ita mak doutor ba ita nian rasik duke ema seluk !!!

Konhesimentu kona ba Wireless

Teknolojia Wireless ou Wi-Fi (singkatan husi Wireless Fidelity) komprende hanesan standard ne’ebe uza ba jaringan local nirkabel. Signifika fo asesu atu liga ita bo’ot nia computer ba network uza radio nia frequensia no la presiza kabel network. 
Wireless servisu hanesan uluk iha telp tanba kabel ho antena, ne’ebe trasmite data husi point ida ba poin seluk liu husi signal radio. Maibe teknolojia wireless presiza ita tenke iha distansia (range)ka area ne’ebe hetan signal wireless atu bele liga ita nia computer. 


Network wireless iha modelu 3 :

  1. Wireless Local Area Network (WLAN): WLAN ne’e network wireless ne’ebe uza gelombang radio. Network nia backbone/ tulang punggung biasa ne’e uza kabel, ho access point wireless ida ka rua atu liga users ba network inti ne’ebe uza kabel. WLAN ninia range/ jarak jangkauan bele iha ne’ebe deit, iha ruangan ou lingkungan kompania.
  2. Wireless Personal Area Network (WPAN):
    WPAN ne’e network ho jangkaun badak (short-range) ne’ebe uza teknolojia Bluetooth. Biasa uza atu liga ekipamentu sira ne’ebe mak iha Bluetooth atu liga ba kompania nia WPAN. Distansia (range) WPAN biasanya besik 30 M.
  3. Wireless Wide Area Networks (WWAN): WWAN kria liu husi signal mobile, biasanya oferese husi Mobile Service Provider hanesan Timor Telecom. WWAN bele liga ita nia computer husi Network Lospalos mai Network iha Dili, shared folder iha network ida-idak bele asesu normal hanesan iha LAN. MAIBE ninia presu mak oin seluk uituan, depende ISP ida-idak.

Maneira Oinsa atu fahe Data liu husi komputador ida ba komputador seluk

A. INTRODUSAUN REDE KOMPUTADOR

Rede Komputador sai hanesan konjuntu ida husi komputador, printer, nune mos ho instrumentu seluk tan ne’ebe halo ligasun hodi sai ida deit. Informasun no dadus sira sei halai husi kabel no mos la liu husi kabel ne’ebe bele fasilita ema ne’ebe uja rede refere nune fasil hodi bele fahe informasaun no dadus ba malu ho diak, uja hamutuk fasilidade printer no fasilidade husi Hardware/Software ne’ebe halo ligasaun husi rede. Kada komputador, printer ka periferal ne’ebe halo ligasaun ho rede hanaran Node. Iha rede nian sei inklui komputador 2, sanulu, atus no milhaun node. Tipo rede siraEm jeral rede komputador fahe ba parte lima mak hanesan:

1. Local Area Network (LAN)

Local Area Network (LAN), sai hanesan rede komputador privadu ida ne’ebe iha area ida nia laran ka iha eskola ida nia laran ne’ebe ho medida to’o kilometro. LAN baibain uja atu halo ligasaun husi komputador privadu no Workstation husi kantor perusahaan ka kompanha ida nia laran atu bele uja hamutuk rede (resource ne’ebe hanesan printer) no bele troka informasaun ho diak.

2. Metropolitan Area Network (MAN)

Metropolitan Area Network (MAN), ne’e nia base sei uja liu versaun LAN ne’ebe ho kapasidade boot no enjeralmente uja teknologia hanesan ho LAN. MAN bele inklui iha kantor sira no kompanya ne’ebe besik malu nune mos sidade, no atu bele explora presijasaun privadu (setor privadu) ka jeral. MAN forsa apoiu dadus no lian, no bele mos halo ligasaun ho rede kabel televisaun.
 
3. Wide Area Network (WAN)

Wide Area Network (WAN), atu alkansa inkliu iha area geografia ne’ebe luan, dalabarak inklui iha Nasaun no bele mos iha ilha. WAN konsiste husi konjuntu Mesin sira ne’ebe iha objetivu atu halao program (aplikasaun) husi usada.

4. Rede (Jaringan)

Tuir lolos iha rede barak ne’ebe inklui iha Mundu ida ne’e, dalaruma uja Hardware no Software ne’ebe la hanesan. Ema ne’ebe uja rede iha hakarak tebes atu bele halo komunikasaun ho ema ne’ebe uja rede seluk, iha hakarek hanesan ne’e presija ligasaun entre rede nebe dalabarak la kompatibel no la hanesan. Dalabarak atu uja metode refere sei presija instrumentu ida ne’ebe naran Gateway define atu halo ligasaun no bele ejekuta tradusaun ne’ebe presija, bele Hardware no Software. Konjuntu husi rede ne’ebe halo ligasaun ne’e mak hanaran rede. 2

5. Rede La Ho Kabel (Wireless)

Rede la ho Kabel (Wireless) sai hanesan solusaun ida ba iha komunikasaun ne’ebe labele halo husi rede ne’ebe uja kabel. Tamba dalaruma ema ne’ebe hakarak simu informsaun ka halo komunikasaun apesar ita iha kareta leten ka iha aviaun leten, maka absoluta sei presaja Rede nebe la uja kabel (Wireless) tamba koneksaun rede la posivel atu liga iha kareta leten ka iha aviaun leten. Tan ne’e agora dadaun rede la uja kabel barak mak uja servisu diak satelit no forsa fo kapasidade asesu lais liu ne’ebe kompara ho rede uja kabel. FTP (File Transfer Protocol) FTP (File Transfer Protocol) ne’ebe sai reprejenta hanesan rede estandar ne’ebe bele uja atu manipula, troka ka fahe file liu husi rede ida ho basiku TCP/IP. FTP halo iha arsitektur Client – Server. No explora koneksaun no kontrola dadus aparte entre aplikasaun Clinete no Server. FPT mos dalabarak uja ba iha komponente aplikasaun atu otomatika tranfere atu halo funsaun ba iha programa internal. 

TCP/IP (Transmission Control Protocol/Internet Protocol)

TCP/IP katak komunikasaun dadus standar ne’ebe uja husi komunidade rede iha prosesu troka dadus husi computador ida ba komputador seluk iha rede internet. Protokolu ida ne’e sei la hamrik mesak, tamba protokolu ida ne’e forma husi konjuntu protokolu (Protocol Suite). Protokolu ida ne’e mos sai hanesan protokolu ne’ebe ema barak uja iha momentu ida ne’e. Dadus refere sei implementa fila fali ba iha modelu Software iha sistema operasaun. Termu ne’ebe fob a iha Software ne’e mak TCP/IP stack. 

B. SASAN NE’EBE PRESIJA ATU MONTA REDE KOMPUTADOR
1. Kabel UTP : funsaun atu halo ligasaun entre komputador ida ba komputador seluk no kabel ne’e mak sai hanesan dalan atu halo koneksaun. 


2. Konektor RJ-45 : sai hanesan peripheral ida ne’ebe atu liga ba kabel UTP nia tutun.

3. Tang Crimping : sai hanesan instrumentu ida hodi uja atu tesi kabel UTP no atu habit kabel nia tutun. 

4. LAN Tester : sai hanesan instrument ida ne’ebe atu koko valor husi kabel ne’ebe ita halo.

HUB (Hubungan)/Ligasaun : sai hanesan instrumentu ida ka dalan ida atu liga kabel stright husi komputador ba Hub no husi Hub ba komputador seluk.
Depois de Instrumentu no Material hirak ne’ebe temi iha leten ne’e prepara ona, agora bele monta ona kabel, hare nia dejenhu iha okos:
Tuir Mai Dejenhu Kabel:

1. Kabel Cross 

 Formasaun parte A Formasaun parte B
Mutin Verde Mutin Orange
Verde Orange
Mutin Orange Mutin Verde
Ajul Ajul
Mutin Ajul Mutin Ajul
Orange Verde
Mutin Coklat Mutin Coklat
Coklat Coklat
Funsaun atu:
Haliga direitamente husi PC  ba PC no la liu husi HUB/Switch.

2. Kabel Stright 

Formasaun parte A Formasaun Parte B
Mutin Orange Mutin Orange
Orange Orange
Mutin Verde Mutin Verde
Ajul Ajul
Mutin Ajul Mutin Ajul
Verde Verde
Mutin Coklat Mutin Coklat
Coklat Coklat

Funsaun atu:
Haliga PC ho uja HUB/Switch.

C. LALAOK MONTA REDE PEER TO PEER UJA KABEL CROSS HO KOPUTADOR RUA
1) Monta Kabel

Primeiru hasai kabel UTP nia kulit depois haloos kabel refere atu nune fiu hirak ne’ebe iha laran sai los. Haforma pojisaun tuir diagrama ne’ebe fo sai iha leten. Tau konsentrasaun ho diak, tamba iha kabel ida ne’e nia tutun sorin ho tutun sorin seluk la hanesan Tesi kabel nia tutun atu nune sai hanesan (tetuk). Hatama ba iha konektor RJ-45 no dudu makas atu nune bele to’o iha RJ-45 nia laran, tuir mai habit ho Tang crimping. Halo tuir mos maneira ida ne’e ba iha kabel UTP nia tutun sorin. Hatama kabel nia tutun sorin-sorin ba iha LAN-tester dopois cek, karik lampu husi tester nian lakan husi 1-8 ligadu tuir formasaun ne’ebe iha leten maka kabel refere pronto ona.
Atu hatene nia diferensia husi kabel Cross ho kabel Stright, maka ita presija hare didiak iha kabel rua ne’e, iha kabel ida ita sei detekta lolos katak formasaun husi primeiru sorin no primeiru sorin mak kor mutin orange hotu entaun ne’e kabel Stright, maibe karik ita tau hamutuk no detekta didiak se husi kabel sorin 5
tutun primeiru kor mutin verde no tutun seluk kor mutin orange mak ne’e ita hatene ona katak ida ne’e kabel Cross.
2) Monta Rede

Antes atu monta Rede peer to peer, ita so presija deit mak komputador rua, ida sai hanesan Server no ida seluk sai hanesan cliente. Tuir mai nia lalaok:
1. Haliga kabel Cross husi Komputador ida ba komputador seluk.
2. Depois de hatama ka haliga kabel ba iha komputador iha parte Taskabar nian sei mosu Wireless ho simbolu hanesan iha okos.

dejenhu 1. Janela Network nian ne’ebe haliga ona kabel
Depois de mosu hanesan dejenhu iha leten ne’e, tuir mai halo seting ba iha IP Adres hosi komputador ida-idak.
3. Klik iha dejenhu ne’ebe hatudu iha leten ne’e, sei mosu janela Curent connection to hare iha okos

Dejenhu 2.Janela Currently connected to
4. Hili ka klik Open Network and Sharing center, sei mosu janela View your basic network information and set up connention, hare iha okos

Dejenhu 3. Janela View your basic network information and set up connection. 6
5. klik Local Area Connection, mosu janela Local Area Connection Status, hare iha okos.

Dejenhu 4. Janela Local area connection status.
6. Klik Properties mosu janela Local Area Connection Properties, hare iha okos

Dejenhu 5. Janela Local area connection properties
7. Hili iha parte Internet Protocol Version 4 (TCP/IPv4) ka halo ativu tiha no klik properties sei mosu janela Internet Protocol Version 4(TCP/IP) Properties, hare iha okos

Dejenhu 6. Janela Internet Protocol Version 4 (TCP/IPv4) properties. 7
8. Hili ka hamoris Use The Following IP address no prense ka kria IP Adress. Exemplu : IP Adress Server 192.168.10.5 , Subnet Mask 255.255.255.0 , Default Gateway husik mamuk. Ba Cliente IP Adress 192.168.10.9 , Subnet Mask 255.255.255.0 , Default Gateway prense fali IP Adress Server, mak hanesan 192.168.10.5, hare janela iha okos ne’ebe kria ona IP husi Server.

Dejenhu 7. Janela Internet Protocol Version 4(TCP/IPv4) properties nebe prense ona IP.
9. Prense hotu tiha hili OK.

Iha parte janela Local Area Connection Properties nian tentukan bahwa iha icon Sharing iha nia laran tenki tau simbolu iha Allow other network users to connect trough this computer’s internet connection atu nune file nebe Sharing ho kondisaun ne’ebe loke. Hare iha okos
Dejenhu 8. Janela Local area connection properties nian husi parte icon Sharing.
D. LALAOK MONTA REDE HO KABEL STRIGHT UJA HUB
1. Monta Kabel Stright

Primeiru hasai kabel UTP nia kulit depois haloos kabel refere atu nune fiu hirak ne’ebe iha laran sai los. Haforma pojisaun tuir diagrama ne’ebe fo sai iha leten. Tesi kabel nia tutun atu nune sai hanesan (tetuk). Hatama ba iha konektor RJ-45 no dudu makas atu nune bele to’o iha RJ-45 nia laran, tuir mai habit ho Tang crimping. Halo tuir mos maneira ida ne’e ba iha kabel UTP nia tutun sorin. 8
Hatama kabel nia tutun sorin-sorin ba iha LAN-tester dopois cek, karik lampu husi tester nian lakan husi 1-8 ligadu maka kabel refere pronto ona atu uja
2. Lalaok Monta Rede

Iha lalaok ida ne’e nia maneira sei hanesan mos ho maneira peer to peer uja Cross maibe so ke iha ne’e sei presija komputador tolu, Kabel Stright no HUB. Tuir mai hili komputador ida atu sai Server no komputador rua seluk sai hanesan Cliente. Tuir mai liga kabel Stright no HUB ne’ebe prontu ona. Haliga kabel Stright husi Komputador ba iha Konektor HUB, entre komputador tolu ne’ebe atu uja halo koneksaun. Hare lalaok tuir mai:
1. Haliga kabel stright husi Komputador ba HUB nune mos ho komutador rua seluk, depois de liga sei mosu janela Wireless iha parte Taskbar, hare iha okos

dejenhu 1. Janela Network nian ne’ebe haliga ona kabel
2. Klik iha dejenhu ne’ebe hatudu iha leten ne’e, mosu janela Currently connected to, hare iha okos.

Dejenhu 2.Janela Currently connected to:
1. Hili ka klik Open Network and Sharing center, sei mosu janela View your basic network information and set up connention, hare iha okos:

Dejenhu 3. Janela View your basic network information and set up connection. 9
2. klik Local Area Connection, mosu janela Local Area Connection Status, hare iha oko.

Dejenhu 4. Janela Local area connection status.
3. Klik Properties mosu janela Local Area Connection Properties, hare iha okos

Dejenhu 5. Janela Local area connection properties
4. Hili iha parte Internet Protocol Version 4 (TCP/IPv4) ka halo ativu tiha no klik properties sei mosu janela Internet Protocol Version 4(TCP/IP) Properties, hare iha okos

Dejenhu 6. Janela Internet Protocol Version 4 (TCP/IPv4) properties. 10
5. Hili ka hamoris Use The Following IP address no prense ka kria IP Adress. Exemplu : IP Adress Server 192.168.10.5 , Subnet Mask 255.255.255.0 , Default Gateway husik mamuk. Ba Client IP Adress 192.168.10.9 , Subnet Mask 255.255.255.0 , Default Gateway prense fali IP Adress Server, mak hanesan 192.168.10.5, nune mos ho IP Cliente seluk tan. Hare janela iha okos ne’ebe kria ona IP husi Server.

Dejenhu 7. Janela Internet Protocol Version 4(TCP/IPv4) properties nebe prense ona IP.
6. Prense hotu tiha hili OK.

Iha parte janela Local Area Connection Properties nian tentukan bahwa iha icon Sharing iha nia laran tenki tau simbolu iha Allow other network users to connect trough this computer’s internet connection atu nune Dadus nebe Sharing ho kondisaun ne’ebe loke. Hare nia dejenhu tuir mai.
Dejenhu 8. Janela Local area connection properties nian husi parte icon Sharing.
E. MANEIRA KRIA WIFI KA WIRELESS (AD - HOC)
1) Maneira halo ativu Wireless
1. Cek driver wireless nian, se laiha poresija Instal.
11
2. Halo ativu wireless ho hanehan butaun ka keyboard ne’ebe ho simbolu Wireless , depois de halo ativu wireless, mosu janela wireless nian nebe hatudu hanesan iha okos ne’e.

Dejenhu 1. Janela husi Wirless nian nebe ativu ona.
2) Maneira kria Wireless (ad-hoc)
1. Klik butaun Start
2. Hili Control Panel, mosu Janela Adjust Computer’s Setting hare iha okos

Dejenhu 2. Dejenhu husi janela Adjust Your Computer’s Settings.
3. Hili Network and Internet, mosu janela Network And Internet, hare iha okos

Dejenhu 3. Janela Network and Internet.
4. Hili Network and Sharing Center, mosu janela View your basic network information set up connection. Hare iha okos

Dejenhu 4. Janela View your basic network information set up connection 12
Iha parte seluk mos bele uja deit ho hili ka klick iha janela Wireless Network Connection nia okos ne’ebe ho naran Open Network and Sharing Center maka sei mosu mos hanesan dejenhu leten ne’e”.
5. Hili Set up a new connection or network, mosu janela Choose a connection option, hare iha okos

Dejenhu 5. Janela Choose a connection option.
6. Hili Set up a wireless ad hoc (computer-to-computer) network. Ne’ebe hatudu hanesan dejenhu leten.
7. Hili next
8. Mosu janela set up a wireless ad hoc network. Hare iha okos.

Dejenhu 6. Janela set up a wireless ad hoc network.
9. Hili next
10. Mosu janela Give your network a name and choose security option hare iha okos

Dejenhuj 7. Janela Give your network a name and choose security option. 13
Janela leten ne’e haruka atu prense Network Ad hoc, hili Security type no prense Security key. Tuir mai tau simbolu ba iha Save this network. Iha Security key tenki prense karakter to’o ualu “tamba karakter ne’e refere ba Security Type ne’ebe ita hili”. Hare dejenhu iha okos. Exemplu ne’ebe hatudu iha okos ne’e, Naran Network “Class B III”, Security Type “WPA2-Personal”, Security Key “12345678”
Dejenhu 8. janela Give your network a name and choose security option ne’ebe ita prense ona nia naran no seguransa nian.
11. Hili next
12. Mosu janela the Class B III network is ready to use, signifika katak kriasaun Ad Hoc Network susesu ona, hare iha okos

Dejenhu 9. Janela Class B III network is ready to use.
13. Hili close.
3) Maneira Kria IP Adress

Tentukan katak Cliente tenki halo koneksaun ona ho Naran Wireless ne’ebe kria husi Server. “ka liga ba iha Wireless Class B III”. Tuir mai kria IP Adress ho maneira, hare iha okos:
1. Klik start butaun Start
2. Hili Control Panel
3. Mosu janela Adjust your Computer’s Setting, hare iha okos

dejenhu 1. Janela Adjust your Computer’s Setting 14
4. Hili Network and Internet sei mosu janela Network and Internet, hare dejenhu iha okos.

dejenhu 2. Janela Network and Internet
5. Hili Network and Sharing Center mosu janela View your basic network information set up connection, Hare iha okos

dejenhu 3. Janela View your basic network information set up connection.
6. Hili Wireless Network Connection Class B III sei mosu janela Wireless Network Connection, Hare iha dejenhu okos

dejenhu 4. Janela Wireless Network Connection Status.
7. Klik icon properties mosu janela Wireless Network Connection Properties, hare iha okos

dejenhu 5. Janela Wireless Network Connection Properties. 15
8. Hili Internet Protocol Version 4(TCP/IPv4), hare iha okos:

9. Hili Icon properties mosu janela Internet Protocol Version 4(TCP/IPv4), hare dejenhu okos:

Dejenhu 6. Janela Internet Protocol Version 4(TCP/IPv4)
10. Hili Use the following IP address no kria IP Adress, Exemplu: IP Adress 192.168.10.5 ba server, Subnet mask 255.255.255.0Default Gateway husik mamuk, IP Adress ba Cliente rua labele hanesan ho IP Adresss server maibe so ke Subnet Mask maka hanesan no Default Gateway tenki prense fali IP Adress Server nian, hare janela IP Adress ne’ebe prense husi Server tuir mai:

dejenhu 7. Janela Internet Protocol Version 4(TCP/IPv4) ne’ebe prense ona IP Adress husi server.
11. Hili OK.
16
12. Iha janela Wireless Network Connection Properties tentukan katak iha icon Sharing tenki tau simbolu ba iha Allow other network users to connect through this computer’s internet connection, hare dejenhu okos

dejenhu 9. Janela Wireless Network Connection Properties iha parte icon Sharing.
13. Hili close.

F. LALAOK SHARE KA FAHE DADUS
1. Hili file ka folder ne’ebe atu fahe ba komputador seluk
2. Klik kanan ba iha folder refere no hili properties mosu janela Folder refere nia naran+properties, hare dejenhu okos

dejehu 1. Dejenhu folder nia naran+properties. 17
3. Hili icon Sharing mosu tampilan icon Sharing nian, hare dejenhu okos

dejenhu 2. Janela narar folder+properties husi icon Sharing.
4. Hili icon Share mosu janela File Saring, hare iha okos

dejenhu 3. Janela File Sharing.
5. Iha parte Add nia sorin karuk iha simbolu triangulu kiik oan ida, klik iha nia no hili everyone, tuir mai klik Add atu nune everyone mosu iha tabela okos, hare dejenhu tuir mai

dejenhu 4. Janela File Sharing nian ne’ebe depois ita halo tuir ona maneira ne’e hateten iha numeru 5.
6. Hili icon Share mosu janela Your Folder is Shared, katak folder ka dadus ne’ebe fahe susesu. tuir mai hili icon Done, hare iha okos

dejenhu 5. Janela Your folder is shared depois de ita klik icon Share. 18
7. Iha icon Shared nia okos iha Advensed Sharing klik iha nia, no tentukan katak tau ona simbolu ba iha This folder are sharing, atu nune folder ne’ebe share bele loke husi komputador seluk, hare iha okos

dejenhu 6. Janela Advenced Sharing ne’ebe tau ona simbolu ba iha Share This Folder.
8. Tuir mai hili Apply no OK. No folder refere otomatikamente fahe ona ba komputador Cliente sira ne’ebe halo koneksaun ho komputador Server refere.

G. MANEIRA ATU LOKE FOLDER NE’EBE SHARE ONA
1. Clinte sira presija loke iha Computer ka My Computer
2. Iha browser ne’ebe hakerek Computer ka browser Computer nian hakerek \\+IP Adress Server nian, hare iha okos:

dejenhu 7. Janela My Computer bainhira ita loke.
3. Depois de hakerek ona iha browser tuir mai hanehan butaun Enter, no folder ne’ebe Share ona husi komputador Server sei mosu iha komputador Cliente sira, hare iha okos:

dejenhu 8. Janela husi Network.
4. Bele loke folder ne’ebe mosu iha Komputador Cliente ka bele le’e no kopia fali ba komputador Cliente refere.
19
H. LALAOK SHARE KA FAHE FOLDER UJA FTP

Atu Share file liu husi FTP, primeiru tenki install iluk software ka aplikasaun ida ho naran Xampp, tamba iha aplikasaun ida ne’e nia laran sei iha programa ida ne’ebe sei fasilita ita hodi bele fahe dadus ba malu no programa refere hanaran FileZilla. Dejenhu aplikasaun Xampp hare iha okos
Dejenhu1. Aplikasaun XamppIha lalaok ida ne’e sei uja ka presija komputador ne’ebe mak atu hetan fahe ka Share file husi Server sei liu husi rua ba leten, hare lalaok tuir mai:
Kria Wireless Ad Hoc (iha kria wireless Ad Hoc nia lalaok sei hanesan mos ho kria wireless Ad Hoc nebe esplika ona iha Share File Liu Husi Wireless Ad Hoc)
Kria IP Adress (iha kria IP Adress nia lalaok mos hanesan ho kria IP Adress husi Share File Liu Husi Wireless Ad Hoc ne’ebe esplika ona iha leten)
Tentukan katak Server tenki install ona Aplikasaun ne’ebe temi iha leten ho naran Xampp.
Server tenki setting aplikasaun FileZilla ne’ebe iha Programa Xampp nia laran.

Lalaok hahu nian:
1. Klik Start
2. Hili All Program
3. Hili Xampp control panel, hare dejenhu iha okos:

dejenhu 1. Hahilik Xampp ne’ebe fo sai iha aplikasaun refere. 20
4. Klik Xampp control panel mosu janela Xampp Control Panel Aplication, hare iha okos

dejenhu 2. Janela Xampp control panel Aplication.
5. Tuir mai klik iha Start parte Apache nian no FileZilla, tamba iha parte rua ne’e mak ita sei uja deit hodi fahe folder no dadus ba malu liu husi aplikasaun ida ne’e, hare iha okos

Dejenhu 3. Dejenhu husi Xampp nian ne’ebe klik start ona iha parte ne’ebe temi ona iha leten.
6. Klik icon Explore no klik dupla folder FileZillaFTP, tuir mai hili FileZilla Server Intervace sei mosu janela tuir mai

Dejenhu 4. Dejenhu programa FileZilla.server 21
7. Hili Icon edit no klik Users mosu janela Users, hare iha okos

dejenhu 5. Janela Users husi programa FIleZilla
8. Klik Icon Add iha parte sorin los iha area Users mosu janela Add User Account, iha parte koluna leten ne’ebe mamuk Prense Account nia naran exemplu Admin, hare iha okos

dejenhu 6. Janela Add user account
9. Hili Ok no sei fila fali ba iha janela User
10. Iha area Account Setting, iha parte okos iha Enabled Account iha ona Simbolu no tuir mai tau tan simbolu ba iha Pasword no kria password, exemplu Admin
11. Iha area Page klik parte Shared Folder atu hili folder hodi fahe ka share, hare iha okos

dejenhu 7. Janela User iha area page no parte Shared Setting. 22
12. Klik Icon Add atu nune fo sai folder sira ne’ebe hakarak atu fahe, hare iha okos

dejenhu 8. Janela Browse for folder
13. Hili folder ne’ebe atu fahe no hili Ok.
14. Depois de hili folder no klik Ok, mak folder refere mosu ona iha parte area Shared Folder nian ona, tuir mai hili Set As Home Dir, hare iha okos

dejenhu 9. Janela fo sai husi folder ne’ebe Share ona.
15. Tuir mai hili Ok.

I. LALAOK ATU LOKE FOLDER KA FILE NE’EBE FAHE
1. Loke Mozilla Firefox ka internet browser ne’ebe install ona iha komputador Clinte sira
2. Hakerek IP Adress Server ftp://192.168.10.20 enter, mosu janela Authentication Required , hare iha okos

dejenhu 10. Janela Authentication Required ne’ebe fo sai iha firefox 23
3. Ba Cliente sira bele direitamente, klik folder ka file ne’ebe atu klik, depois de hili folder no klik, mosu janela Authentication Requered tuir mai, enter.

dejenhu 11. Janela Authentication Required
4. Mosu janela Index of ftp://192.168.10.20

dejenhu 11. Janela index of ftp://192.168.10.20.
5. Klik file ne’ebe atu simu ka atu kopia, mosu tan janela Authentication Required, prense nafatin user name no password hanesan iha leten. Enter.
6. Mosu janela husi file ne’ebe atu share, tuir hili Ok no file refere otomatikamente Download ba iha folder download fatin. Hare dejenhu iha okos

dejenhu 12. Janela file ne’ebe share husi server.
7. File refere mosu ona iha Folder Dounload, iha parte data C: nian

dejenhu 13. Janela download file. 24

Konkluzaun
Ba le’e nain sira hotu ne’ebe le’e ami nia relatorio ida ne’e, karik iha parte balun ne’ebe la los no la tuir teoria balun karik labele konfuzaun tamba ne’e mak ami hakerek nain sira nia hakas an no serbisu, ba ita bo’ot le’e nain tomak karik iha failha ruma ho ami nia relatorio ida ne’e, bele aumenta tan ita bo’ot sira nia sujestaun ka bele mos modifika atu nune relatorio ida ne’e bele sai diak liu tan hodi bele fo benefisiu mai ita atu komprende klean liu tan ba iha Rede komputador ka Jaringan Komputer.